fredag 4 november 2011

2006 Ca'Rome' Barbaresco Söri Rio Sordo Riserva


Ytterligare ett barnarov, men vad gör man när Bordeaux 2005 känns urgammalt om man hittar en flaska på monopolet. Nå, det här är inte franska droppar, utan nektar från Italiens gröna land, där små citroner gula... o.s.v. Landet av mjölk och honung där jag hoppas kunna dra mig tillbaka på min ålders höst. Maten, vinerna, kulturen, skidåkningen; norra Italien has it all  och åtminstone vad gäller vinerna så är det Piemonte som är qvintessensen av Italien. Ca'Rome' ligger på toppen av Rabajà, en av Barbarescos bättre jordhögar och man äger också vingårdar i Serralunga d'Alba där man skriver Barolo på etiketterna. Vinerna produceras i traditionell stil med lagring i stora botti. Vinet dubbeldekanteras och dricks till lammelår provencal.

Lammelår provencal
Tag ett lammelår, späcka det med vitlök och rosmarin, gnid in väl med citron och salt. Tag inkråmet från en limpa, blanda med någon deciliter olja, ett par krossade vitlöksklyftor, det rivna skalet och saften från en citron samt ett knippe persilja, hackad fint. Lägg köttet i en ugnssäker form och täck med 2/3 av brödblandningen. Resten blandas med 2 dl riven ost, gärna någon smakrik variant som parmesan eller västerbotten. I med klyftad potatis, tomater och strimlat citronskal i formen. Ringla olivolja och strö salt över. Baka i ugnen på 125 grader till 55-60 grader innertemperatur på köttet. Ta ut och fördela ost/bröd blandningen över steken. Höj till 200 grader på ugnen och låt köttets temperatur gå upp till 65-70 grader, beroende på hur rosa ni vill ha det. Ta ut, låt vila 10 minuter och hugg sedan in!





Vinet då? Jo, 2006 Ca'Rome' Barbaresco Söri Rio Sordo Riserva levererar bra redan i sin späda ungdom. En elegant frukt med röda bär i form av jordgubbar, hallon och en del kärvare inslag - slånbär kanske? Här finns också en lite dammig och småvarm örtagård som på ett förtjusande sätt svävar runt i bakgrunden. I munnen ungt och lite kärvt men rejäl syra, men med en förlåtande, inbäddande frukt och faktiskt rätt silkiga tanniner. Något mörkare känsla än i doften med drag åt mogna plommon. Medellångt avslut. Ett härligt, ärligt och välgjort vin som är synd och skam att dricka utan mat, så det är bara att sno ihop någon lagom rustik och mustig kötträtt innan ni korkar upp. 90 poäng.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar