I somras drack jag en riktigt fin Barolo. Jag kunde inte hålla mig utan var tvungen att prova en flaska av 2008 Mascarele Monprivato ur mitt lilla lager. Hur var den då?
Transparent ljusröd i glaset. Kärlek vid första sniffen! Härlig rödfrukt - röda vinbär, surkörsbär, rönnbär och en fantastisk rosenparfym. En blyg violpastill tittar fram bland torkade örter och jord. Doften avslöjar nya nyanser för varje minut som går. Här finns ett djup, kombinerat med en elegant lätthet som jag inte kan annat än älska. I munnen är det inte lika imponerande, än. Ungt som tusan naturligtvis. Syran är hög och tanninerna visserligen inte skyhöga, men ändå rätt tuggiga. Frukten är fortsatt elegant och frisk, men har ändå (hoppas jag) tillräckligt djup och extrakt för att hålla tills tanninerna och syrorna lugnat ned sig om ett antal år. Det är fint balanserat men kräver mat (grillad kyckling, rotpytt och svampsås) för att komma till sin rätt. Allra bäst är att bara sitta med näsan i glaset! 93-94 poäng nu för den bedårande doften, men med lite tur några snäpp upp om ett antal år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar