Är '09:orna från Bourgogne fortfarande drickbara, eller har de börjat knyta sig? Vi testar en flaska från Nicolas Rossignol för att se hur det står till. Vinet dubbeldekanteras och får stå en stund innan det hamnar i glasen. Trots detta känns det rätt dämpat. Frukten är ordentligt mogen och går åt det mörkare hållet för en bourgogne, som förväntat med tanke på årgången, men den är inte särskilt intensiv och nästan torr och dammig. Här finns också lätt kryddighet och örter som förvånande nog känns lite gröna. Även de här intrycken är liksom vaga, som sedda genom ett lätt frostat glas. Med ordentligt snurr på glaset och mer tid så kommer det sig något, men det lyfter inte. I munnen är det lite piggare. Medelhög syra, finkorniga tanniner och mogen frukt med både mörka och ljusa inslag, även om the dark side dominerar. Undertill en ok mineralitet. Avslutet är lite syrligare men något kort. Känslan av att vinet inte riktigt visar upp hela sin potential finns kvar, samtidigt som det inte finns någon riktig stoppning undertill. Frukten är mogen men inte särskilt stor och någon riktigt bastant struktur finns inte heller. 88-89 poäng idag. Kanske och förhoppningsvis bättre runt 2020.
Tja, den inledande frågan fick nog svar. Locket är inte helt på men vill man dricka ungfrukt från 2009 får man skynda sig, har jag en känsla av. Nu ska man inte dra för höga växlar på ett enskilt vin, men det oroar mig att jag inte kunde hitta så mycket underliggande potential. Den varma årgången, med sin lite låga syra och mogna frukt, kanske inte har vad som behövs för längre lagring. Kommer 2009 att uppfylla de inledande förväntningarna? Säkert vet vi väl om tio år eller så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar