Skaldjurssäsong på västkusten. Lite räkor, havskräftor och en halv krabba var. Gott bröd och en trevlig aioli, mer behövs inte för en lyxig middag. Med en bra chablis i glasen är lyckan total. 2002 var en lysande årgång och den här flaskan har legat på lut i källaren ett tag, men nu är det dags att korka ur. Plopp! Så var det gjort.
I glasen är vinet ljust guldfärgat med grågröna stänk. Doften är lite knuten initialt men öppnar upp sig efter en stund. Vi får en elegant men lite tunn frukt och en del gröna, gräsiga och lite kärva toner. Dock trevliga toner av sten, kalk och citrus. Man kan också hitta begynnande, lite jordiga mognadstoner. Dags att smaka. Vinet har en något vaxig munkänsla. Fortfarande frisk syra, men åter alltför tunn frukt och för mycket grönt. En lite skarp, pepprig ton av nässlor smyger sig också in. Mineraliteten är återigen det som lyfter vinet. Finishen är trevlig och medellång. Ovanstående låter kanske lite väl hårt, och vinet är inte alls illa, men på den här nivån förväntar man sig lite mer. Den Verget GC Bougros från samma år som jag drack i Bodö var ett betydligt bättre vin som levererade på en helt annan nivå. Kvällens pava klamrar sig, tack vare de fina mineralerna, upp till 85 poäng vilket ändå är en klar besvikelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar