onsdag 25 augusti 2010

1973 Auchentoshan


En grand old låglandswhisky för ovanlighetens skull lagrad på sherryfat. 1973 Auchentoshan 31yo från cask 803 håller en alkoholhalt på 50,8% och är svart som synden! Nåja, kanske inte riktigt men färgen är mycket mörk med kopparröda stänk. Den massiva doften innehåller en veritabel julparad; kanderade mandlar, torkade fikon, apelsinskal, ingefära, russin, pepparkakor, kanel, it just goes on! I bakgrunden finns en del ek men jag uppfatter den inte som på något sätt störande. Profilen är, trots sin yppighet, mycket ren utan några unkna toner och helt fri från rök och svavel. I munnen fortsätter det på samma sätt. Tung sherry, utan spår av svavel, rök och eldighet. Len, rund och fin trots relativt hög alkoholhalt. Den torkade frukten dominerar mer i smaken än i doften. Katrinplommon, fikon, apelsin och en liten hint av mint. Rena rama julgodiset. Eftersmaken domineras mer av pepparkakskryddor och en del ek som till slut börjar ta överhanden. En liten bitter ton smyger sig in precis på slutet. Kanske hade whiskyn vunnit lite om den tappats på flaska något år tidigare, men det här är ändå mycket hög klass. 93 poäng.

fredag 20 augusti 2010

2007 Domaine André Brunel Côtes de Rhône Cuvée Sommelongue

André Brunel är vinmakare i tredje generationen och en av de mest respekterade producenterna i Rhônedalen. Mest känd är han kanske för sin Châteauneuf-de-Pape Les Cailloux som är en av måttstockarna i distriktet. Priserna är trots detta överkomliga för det mesta.


Kvällens vin är ett av Brunels enklare, en CdR kallad Cuvée Sommelongue, inhandlad på vinmonopolet för 149 NOK. Nere på kontinenten är priset runt 10 euro. Vinet är mörkt och nästan ogenomskinligt. Doften är alkoholstinn (14%) med riklig, mörk frukt, men också toner av jäst, lösningsmedel och lite jord. Blir bättre med ordentlig luftning. I munnen kraftigt rättfram med varm frukt, bra kryddighet och en del alkoholvärme. Rund och trevlig i munnen, men de orena tonerna dröjer sig kvar och tittar fram då och då. Möjligen är flaskan mycket lätt korkad, men jag är inte alls säker på det. Doften av våt papp vill inte riktigt infinna sig och vinet blir som sagt bättre med luftning, vilket inte brukar vara fallet vid korkskada. Om nu vinet är som det ska så är det ändå rätt trevligt, men det finns bättre flaskor i hyllorna för samma pris. 84 poäng.

onsdag 18 augusti 2010

2007 Paul Jaboulet Beaumes-de-Venise Le Paradou


Mera Jaboulet! Svårt att få för mycket. I glaset har Le Paradou en medelfyllig, rubinröd färg med stick av blått. Doften, som efter lite snurrande på glaset stiger upp till mitt doftcentrum, är generös. Här finns en del alkohol, det känner man direkt. 14,5% närmare bestämt. Men värmen bär med sig fruktig kryddighet med klar fatkaraktär. Blyertspennan är nyvässad och fin. Här finns plommon, citron och lagerblad uppblandat med en gnutta muskot. Inte fel alls! I munnen fortsätter det i samma stil med pepprig kryddighet och initialt rätt varm känsla, dock utan någon större sötma. Efter lite luft är vinet är snarare lite stramt, nästan elegant, med fint integrerade silkiga men tydliga tanniner. Avlsutnigen är också den varm och kryddig, men framför allt lång, till och med mycket lång. Det som möjligen saknas är komplexitet, men på det hela taget är detta ett trevligt vin av bra kvalité för en relativt billig peng. Slank ner fint med pasta, grönsakspytt och lufttorkad lammfiol. 89 poäng.

söndag 8 augusti 2010

Karuizawa, Miyagikyu och Yoichi

Det var ett tag sen jag skrev nägot om whisky här på bloggen, men här kommer en liten rapport. Det blir trippel Japan.


Karuizawa Vintage, 1981-2006, 25 years old, original bottling, cask 103, 58,1%
Färg: bärnsten
Doft: Sherry av tyngre typ. Tung karaktär med enbärsrökt skinka, kanderad frukt och mandel. En del brända toner. Trevlig och fascinerande.
Smak: Sörig, oljig, viskös med härliga mättade fruktoner och rostade mandlar. Toast, honung och lite kemiska möbelpolishtoner.
Finish: Lång och gyllene. En liten, liten bitterhet. Härlig!

Mycket bra, tung, sherrylagrad whisky. 93 poäng!


Yoichi 20 years old, original bottling 52% (äldre buteljering)
Färg: bärnsten
Doft: Medeltung sherry med frisk frukt. Dadlar, päron, honung, blommande ljung och jordgubbar. Rätt så komplex. Lite vax och läder kommer efter hand. Lätt rök och ekkrydda.
Smak: Rätt eldig och förvånande torr med tanke på den stora fruktigheten i doften. En del petroleum och lätt rökighet igen. Frukten är betydligt mer tillbakadragen jämfört med doften. Lite kemisk karaktär - penicillin.
Finish: Varm och kryddig med lätt sälta. Lång, men blir lite bitter och ofräsch.

Fin doft men smaken och finishen var inte nått vidare. Synd, för Yoichi brukar annars göra riktigt bra whisky. 79 poäng.


Miyagikyu  Single cask no 89698, 17 years old, 1987.11.19 - 2005.08.01, original bottling, 62%
Färg: mycket mörk teak
Doft: Wow! Som ett slag i ansiktet! Koncentrerad sherry med kakao, honung, vax, tobak och en hel massa julgodis. Massiv frukt! Helt överväldigande!
Smak: Rätt så eldig på grund av den höga alkoholhalten. Här finns massor av intryck att hämta. Menthol, choklad, sherry, tobak, läder, torkad frukt; allt du kan önska dig av ett sherrymonster. Initialt rätt smörig men blir sedan torrare och frukten framträder tydligare tillsammans med nötiga toner. Vaxartad känsla i munnen.
Finish: Först tyvärr lite bitter med det tonar snabbt bort. Fantastiskt varm och lång med mer menthol och honung. Tar nästan aldrig slut!

Bitterheten i början av finishen tar ner några poäng från 100, men frågan är ändå om detta inte är den bästa whisky jag druckit! Fast man måste vara ett sherryfreak för att upskatta den här mastodonten. 96 poäng!

torsdag 5 augusti 2010

2008 Domaine des Fines Caillottes Pouilly Fumé




Viner från Loire har inte kommit på bordet så ofta sista tiden. Det får vi ändra på för det görs en hel del bra viner i området. De vet vad de sysslar med, grodätarna. Pouilly-Fumé betyder 100% sauvignon blanc. Vinet i fråga har fått guld på Vinalies 2009, något som brukar borga för ok drickbarhet. Fines Caillotes är ett familjeföretag och drivs i femte genarationen av Jean Pabiot. Man har 21 hektar vingård utspritt över flera olika climat. Man producerar tre varianter, varav denna är den enklaste.




2008 Pouilly-Fumé är ljust. Ur glaset stiger intensiva, fruktiga toner av ananas och apelsin. Lite aprikos finns med på ett hörn tillsammans med lite gräsig grönhet. I munnen är vinet relativt runt och fortsätter i samma generösa stil men blir inte tungt. Apelsinen blir mer tydlig nu och det känns nästan som om någon hällt i en skvätt juice i glaset. Fin mineralitet och medelhöga syror. En liten rökpuff driver förbi mot slutet. Medellång finish. Ett bra matvin. Kyckling med apelsinsås någon? 86 poäng.

tisdag 3 augusti 2010

Clothilde Davenne

Det var inte länge sedan jag blev ordentligt imponerad av Davennes Petit Chablis årgång 2008. Nu står en ny årgång på vinmonopolets hyllor och den måste naturligtvis testas. Den här gången får storebror också följa med. Båda vinerna har skruvkork, vilket vi tackar för efter senaste tidens korkskador.



2009 Les Temps Perdu, Petit Chablis är ljust gulgrönt i färgen. Tillbakadragen i doften med sköra gröna toner, lite jäst och en lätt kalkighet. Någon frukt är svårt att hitta överhuvud taget. I munnen skyhöga syror, precis som i 08:an, men där 2008 var stramt elegant är 2009 betydligt klumpigare med mer jäst och lite lera. Det finns inget som riktigt balanserar syran och vinet blir lite vrångt. Inget dåligt vin, men långt ifrån lika elegant avvägt och välbalanserat som 2008. 84 poäng.



2009 Chablis är numret större, men skillnaden är inte särskilt stor. I doften fås lite mer frukt med päron och gröna äpplen. Även här finns lite jästa toner, men betydligt mindre än i föregående vin. Efter en stund kan man ana lite mandel och en hint kalklera. I munnen lite oljig känsla med mer lera. I övrigt ganska likt doften med lätt jäst, syrliga äpplen och en del gröna toner. Även i det här vinet finns påtagliga syror, men här är de bättre balanserade. Lite mer komplexitet skulle inte skada. Ett trevligt vin som dock inte står ut från mängden. 86 poäng.

Det verkar som 2009 får stryka på foten för 2008 i Chablis, men å andra sidan är vinerna mycket unga fortfarande. Spara något år eller två och se vad som händer.