fredag 27 juli 2012

2001 Calabretta Etna Rosso DOC

Till pasta med tryffelolja och svamp krävs en italienare. Calabrettas Etna Rosso har fått fina omdömen från vanligen pålitlig källa. Det var visserligen ett par år sedan. Står det sig ännu? I glaset är vinet transparent med ganska mörk orangerubinröd färg. Det omedelbarna intrycket är lite knutet och funky, så vi låter vinet lufta en liten stund i glaset innan vi fortsätter. Doften är inte utan värme men ändå elegant med mjuk, mogen kompakt rödfrukt dominerad av körsbär, hallon och lite smultron. Man hittar också mer flyktiga komponenter i form av lim, kåda, tobak, lite lakrits och parfymerade toner av rosenblad och blomsteräng. En viss jordighet med drag av kompost och gödsel blandat med en viss stenig kalkighet rundar av det hela. Mycket sniffvänligt!

I munnen är frukten kanske lite mer tillbakadragen. Intrycket är elegant moget med tydlig mineralitet, fortfarande markerade, om än något avrundade, syror, lite rök och finkalibriga, sandigt torra tannier. I den trevligt utdragna eftersmaken kommer en del värme fram till slut. 90 poäng

Det händer tydligen grejjer på Sicilien. Det får bli fler flaskor framöver, speciellt när priserna är så tilltalande. Inköpt för några år sedan hos Carlo Merolli för 135 spänn! Dags att spana in senare årgångar.

Tryffelolja är en ofta bespottad produkt. Det skiter jag i.

onsdag 25 juli 2012

2008 Bonny Doon Vineyard Syrah Le Pousseur och tomatreduktion


Boony Doon Vineyard drivs av "The Original Rhône Ranger" Randall Grahm. Han startade Bonny Doon 1981 och fokuserade redan från början på de klassiska rhônedruvorna. Vingården Bonny Doon planterades med Syrah, Viogner, Rousanne och Marsanne. Tyvärr förstörstördes planteringarna av sjukdom 1994, och har sedan inte återplanterats (mig veterligen). Randall lät sig dock inte nedslås utan köpte in druvor och nya vingårdar. Han expanderade också kraftig och grundade in-house märkena Cardinal Sin och Big House, som blev storsäljare. De har sedemera sålts till The Wine Group LLC. Man har på Bonny Doon nu fokuserat på mer högkvalitativ produktion. Vinerna görs nu i större utsträckning på egna druvor och fokus ligger på terroir och elegans. Randall har också omfamnat biodynamiken. Säga vad man vill om det, personligen tycker jag att teorin bakom biodynamiken är att jämställa med häxkonst och homeopati. Att vinets kvalité skulle förbättras av kosmisk energi samlad i kohorn och liknande är jag minst sagt tveksam till. De goda resultat som vissa biodynamiska producenter uppnår har sannolikt en annan förklaring. Nog om det. Vidare!

Syrah Le Pousseur är ett av instegsvinerna. Flaskan är försedd med skruvkapsyl, vilket dock inte beror på prisnivån. Samtliga viner från Bonny Doon försluts på detta sätt. Årgång 2008 är gjord på 100% Syrah. 

Färgen är mörkt blålila. Doften är först något intetsägande, mest en del blod och chark, men efter en stunds luftning kommer en fin, diskret elegant frukt som jag först har svårt att precisera. E, som i ärlighetens namn har en skarpare näsa än jag, beskriver den som "mogna jordgubbar på inandning och syrliga smultron på utandning". Låt gå för det. Här finns också  en del garrigue, lakrits och lite rosor. I munnen mycket pigg syra. Något tunn frukt som också här drar åt jordgubbs och smultronhållet, en anstrykning av peppar, choklad och kaffe, samt en hel massa blodigt järniga mineraler. Tanninerna är egentligen rätt kraftiga, men kommer först efter några sekunder och tar inte överhanden. I det medellånga, syrliga avslutet blandas tobak och läder med blod. Intrycket är ett svalt elegant och lättdrucket vin. För även om mycket av de klassiska rhônekomponenterna är på plats så bjuds inget större motstånd. Jag hade önskat lite mer textur och djup samt mer närvaro i frukten, men för den här prisnivån (190 pix på systembolaget) är det godkänt. Några års lagring är nog inte fel, här finns syra så det räcker. 87-88 poäng.

Vinet dricks till älgskav i reduktion på rostade tomater. Den blodiga, lite köttiga och sotiga reduktionen passar perfekt till Syrah.

Ok, det ser inte fantastiskt ut, men det smakade gott!

Tomatreduktion, ger cirka 1,5 dl.
Hacka 4 stora, mogna tomater. Bred ut dem i en ungssäker form och kör på 250 grader under grillen i ugnen tills de får fin färg och börjar svartna i kanterna. Stjälp över i en stekpanna, häll på 2 deciliter kött eller kalvbuljong. Tillsätt eventuellt en skvätt vin. Reducera tills hälften av vätskan återstår. Sila genom finmaskig sil. Smaka av med salt och eventuellt peppar. Känns den för tunn i smaken kan man fuska lite och ha i en skvätt soja, blir den för koncentrerad är det bara att spä med vatten.

torsdag 19 juli 2012

2010 Willi Bründlmayer Riesling Zöbinger Heiligenstein


Det här vinet inköptes efter rekommendation från Frankofilen. En sak förbryllar mig dock. På framsidan står  Heiligenstein men på baksideetiketten anges Zöbinger Heiligenstein. På tidigare tappningar från Bründlmayer har man angett denna information på framsidan och på Bründlmayers hemsida listas ingen Heiligenstein, utan bara Zöbinger Heiligenstein. Jag tolkar det som att vi har att göra med Zöbinger Heiligenstein, men att man tycker att namnet är väl långt att skriva ut på framsidesetiketten. Fy skäms på dig, Willi Bründlmayer!

En av svårigheterna med germanska viner är att det är så eländigt jobbigt att hålla isär alla olika varianter, då samma producent, förutom vin från tio olika lägen, dessutom gärna producerar tio olika varianter från varje läge. Detta fenomen stammar ur predikat systemet med Kabinett, Spätläse, Auslese och så vidare, men kompliceras ytterligare av påfund som Feinherb, Hochgewächs, och vissa producenters oändliga specialtappningar. Willi Schäfer, till exempel, producerade 2010 åtminstone 5 olika Graacher Domprobst Auslese; Auslese Fuder 1, 4, 10, 11 samt Auktion, som är speciellt ämnat åt den årliga vinauktionen. Det finns säkert någon mer som jag har missat. Jag klagar inte på mängden viner, speciellt inte när de är så bra som de Schäfer producerar, men med detta myller är det av yttersta vikt att så mycket information som möjligt finns på etiketten, tydligt utläsbart på framsidan!

Så, då är månadens rant avklarad. Dags att dricka! Ettiketens oklarheter har som tur är inte påverkat innehållet. Vinet bjuder direkt upp till dans med en friskt elegant blomsterdoft uppblandad med lättrökta, riktigt gröna Granny Smith äpplen. En lite tyngre blomsternot som påminner om kaprifol hittar fram också. I munnen får vi en rasande snygg och livilig syra som riktigt spritter på tungan och en hel drös steniga, lätt rökiga mineraler. Frukten domineras av äpplen och päron med inslag av citrus men en liten hint av kaprifolsötma igen. Avslutet är långt, stramt och mineraliskt. Attans gott! 92 poäng.

lördag 7 juli 2012

2009 Clos du Val Napa Valley Cabernet Sauvignon


Det vin som byggde Clos du Vals rykte var utan tvekan deras Cabernet Sauvignon. Nuförtiden producerar man tre varianter, en Cabernet Sauvignon, en Cabernet Sauvignon Reserve från Napa Valley och en Cabernet Sauvignon från Stags Leap District, som är en mindre AVA i Napa Valley. Idag blir det instegsnivån. Vinet innehåller, förutom Cabernet och trots etiketten, mindre mängder Cabernet Franc, Merlot och Petit Verdot. En riktigt bordeauxblend alltså.

Vinet har en mycket mörk färg. Ur glaset stiger en mäktig primärfrukt med blåbär, körsbär och lite björnbär, uppblandat med en lite pepprig örtighet, en släng av lätt rostad tobak och lite vanilj. Vinet är naturligtvis purungt men utvecklas en del med luftning. Det tillkommer toner av läderfett och frukten blir lite mer komplex efter någon timme. I munnen en riktigt lyxig, silkig känsla med mycket fin balans. Alla komponenter känns väl avägda. Här finns fina syror, mjuka tanniner, en trevlig mineralitet och en härlig frukt. I  det medelånga avslutet kommer kaffe, tobak och choklad. 

Ett mycket trevligt vin, det bästa hittils av vinerna jag provat från Clos du Val. Den härliga frukten gör ursprunget tydligt men tar inte överhanden. Det är absolut ingen överextraherad, sötaktig fruktbomb utan ledordet är snarare balans. Det vore intressant att testa flagskeppet från Stags Leap också. 92 poäng till kvällens vin.