tisdag 27 april 2010

Land of the rising sun - Miyagikyo och Karuizawa

Mera japansk whisky. Blir mest whisky drucket här uppe, inte så mycket vin tillgängligt och jag drar mig lite för att öppna en flaska på en man hand, så att säga. Över till rapporten, som blir lite mer kortfattad än vanligt.


Miyagikyo 16yo - 1988.06 - 2005.06, SMWS 124.1, 59,4%

Färg: Guld med röda stänk

Doft: Toffee och vaniljkola. Smörig och len. En inställsam karaktär utan fat, ek eller eldighet. En del nästan mineraliska toner. Litet stänk av fino-sherry Nötter finns också, och lite sandelträ. Lite ointressant.

Smak: Mer karaktär, rent av eldig. Den höga alkoholhalten gör sig påmind. Rökslöjor, lite ekkrydda som inte fanns i doften. En del smörighet finns kvar men annars väldigt olik doften. Fortsätter med syrlig fruktighet - lichee? Mycket bra!

Finish: Varm och lång. Hänger kvar en evighet i munnen. Kryddig, vulkanlik. Fantastisk!

Definitivt en sippwhisky! Doften ger inte så mycket, vilket naturligtvis drar ned betyget något, men smak och finish är top of the line! 92 poäng.


Karuizawa 19yo 1988- 2007, Sherry Butt, 60,6%, 1/462 bottles for The Whisky Fair

Färg: Teak mot rött

Doft: Marsipan, kola, toffee. Helt klart sherrylagrad. Fortsätter med russin och torkade plommon. Lite kakao och kaffe. Med vatten klart kraftigare doft med mer av allt. Det slår igenom lite blommor och tropisk frukt.

Smak: Direkt attack - den höga alkoholhalten gör sig påmind. Kraftiga sherrytoner slår igenom. Choklad, marsipan och kolabönor upplösta i alkohol och lite möbelpolish. Med vatten mycket mer hanterbar och klart bättre. Len men ändå kraftig sherry. Lite träig, kanske något år för länge i fatet?

Finish: Lite tunn och lätt bitter. Inte så varm, men fina sherry och kaffetoner.

En riktig crawlerwhisky som kräver vatten för att komma till sin rätt. Finishen inte så bra tyvärr. 87 poäng.

Det kommer fler japanska whiskys framöver i bloggen men det är väl på sin plats med ett tack till T för alla fina samples hittills. Jag hoppas att sändningen som väntar hemma i Sverige är lika intressant som den här omgången.

söndag 25 april 2010

Laphroaig 21 Years Old, Cask Strenght


Här har vi en riktig raritet, en 21 år gammal Laphroaig tappad av destilleriet, och cask strength dessutom, fina 53,4%. 750 flaskor producerades från nio fat (måste varit små fat, eller så användes inte hela innehållet). Buteljerad 2008 för Heathrow Terminal 5.

Färg: Guld åt det ljusa hållet

Doft: Toffe, fudge och smör. En rejäl dos av den klassiska Laphroaig medicinen - våg efter våg av menthol, tjära och havssalt. En del tropisk frukt letar sig igenom också. Mera hav - sjögräs och tång. Man riktigt känner den salta havsbrisen svepa genom håret. Lite salmiak, en del citrus och vanilj. Mycket komplex!

Smak: Direkt attack med massiva smakintryck, men förvånandsvärt len för sin ABV. Lika komplex som doften med åter klassiska drag av tjära, menthol och hav. En del gammalt läder, frukt och vanilj igen. Citronskal i bakgrunden. Fin kryddighet och en hel del rök naturligtvis.

Finish: Lång och varm med massor av mint. Fantastisk!

Visar att även Laphroaig, som mest är känt för sin intensiva rökighet, kan producera riktigt komplex whisky som hör till världen absoluta toppskikt. Tack M för möjligheten att prova denna. 94 poäng.

söndag 18 april 2010

Mars Maltage 20 years old


Dags för lite mer whisky. Mars Maltage igen, denna gång en riktig raritet, en tjugoårig originalbuteljering, mixad från tre olika fat: Mars Maltag OB Hombo 20 1984-2004, sherrycask 1683 + 1684 + 1691. Flaska 793 av 1752, 55% ABV, tappad på den ovanliga flaskstorleken 72cl.

Färg: Halmgul
Doft: Initialt något tillbakadragen. En del vanilj och lite ekspån, men inte mycket spår av sherryfaten. Var det finofat månne? En hel del blommor, violpastiller och en del menthol. Mycket mer än så blir det aldrig.
Smak: Rätt så eldig direkt i munnen. De 55 procenten gör sig påminda. En del tropiska frukter och mera blommor, ja en hel blomsteräng! Lite oljig och parfymig. Lätt vanilj. Lugnar ner sig och blir mer balanserad med lite vatten. Den här whiskyn simmar bra.
Finish: Varm och lång. Efterlämnar en tunn, oljig film i munnen. Blir inte alltför bitter och plötsligt sticker det fram lite sälta också. Inte helt fel.

Sammantaget en fint balanserad whisky utan några större brister, men blir samtidigt lite tråkig. Smakar whisky helt enkel. 84 poäng.

fredag 16 april 2010

Chateau Planeres Prestige 2006


När man minst anar det dyker det upp en vinimportör. Växer dom på träd nuförtiden? Det visar sig att en av mina kollegor i nordnorge är tidigare vinimportör specialiserad på Côtes du Roussilon. Jag kan inte säga att jag druckit några större mängder vin från detta soliga distrikt, flest soltimmar i la france sägs det, men när det plötsligt står en gratisflaska på skrivbordet tackar man ju inte nej. Flaskan följer med hem och töms till nykokt torsk med mandelpotatis och sockerärtor.

Chateau Planeres Prestige 2006 har färg av hallonsaft. Doften går också lite åt röda bär men kanske mer vinbär och krusbär. Det finns en lite mystisk nyans av någon form av lösningsmedel också. Det hela är inte helt olik en sommrig parfym. I munnen spretar det lite med en del syror och fruktighet men också lite tyngre toner nästan som av fat. Något träigt och stjälkigt är det i alla fall. För att vara en rosé är det lite tungt och klumpigt och känns inte särskilt väl balanserat. Torsken klarar det inte av, det hade krävts  bättre grejor. Frågan är vad man ska ha det här vinet till? Det är inte ett lätt fräscht bersåvin, och heller inte riktigt ett matvin. Möjligen kan det vara gott till fruktsallad. 78 poäng.

lördag 10 april 2010

Japanblandning

Det har varit dåligt med uppdateringar på bloggen på sista tiden. Inte för att jag varit särskilt flitig tidigare heller, men sista tidens inaktivitet beror på att jag är i vårt kära grannland Norge och arbetar, varför tillgången på lämpliga objekt att recensera har varit dålig. Jag tog inte med mig vinkällaren, och närmsta vinmonopol ligger 10 mil bort, men lönen är betydligt bättre än hemma, så det blir förhoppningsvis en del intressanta inköp så småningom.

Whisky har den fördelen att det är lätt att dela med sig av godsakerna! Det är bara att tappa över några centiliter på ett sample och skicka med posten. För att ha något att göra här uppe har jag tagit med mig ett gäng sådana minisar, samtliga från Japan. Först ut är följande två godbitar.



Shuzo Komagatake - Hombo 10yo - OB 40% från det lite obskyra Komagatake Maltage aka Mars Maltage.

Doft: Klassisk japansk "lack" sherry (påminner om lösningsmedel/lack, jag gillar det om det inte är för mycket) med enstaka orena toner. Honung och vanilj. Blandade fat månne? Härlig varm julkänsla! Kanel? Ja, det doftar helt klart nybakta kanelbullar och kardemumma. Bra!
Smak: Lite skarp initialt. Smörig i munnen men mycket olik doften till karaktären. En del vanilj, men julkryddorna och det mesta sherrytonerna är som bortblåsta. En tunn sherrynyans finns kvar, tillsammans med en fatighet som inte fanns i doften.
Finish: Bitter och lite ofräsh men varm och lång

Doften var klart bästa delen av upplevelsen men smaken och framför allt finishen sänker betyget som ändå blir godkända 81 pinnar.

Nästa sample som korkas upp är en single cask från Nikkas utmärkta destilleri Yoichi, som brukar leverera för det mesta. Yoichi 1991 Cask 129445 destillerades 25 februari 1991 och buteljerades första november 2006 och är således 15 år gammal. Den håller hela 63%, vilket inte är ovanligt med single cask från japan. Fatet buteljerades speciellt för whiskymässan i Limburg.

Färg: Ljus teak med röda inslag
Doft: Medeltung till tung sherrylagrad whisky av klassiskt snitt. Först honung, russin, lite vax och läder. Sedan ännu mer vax, lätta tobakstoner och mer honung, Mer av allt faktiskt! Det smyger sig in lite halspastiller också - eukalyptus.
Smak: Mera sherry! Fantasktiskt len för att hålla 63%. Det är otroligt hur de här japanska sherrylagrade monstren klarar att bära upp en hög ABV. En del bett finns det i och för sig, men en del av det kommer från eukalyptusen som växer sig starkare i munnen än i doften. De finns lätta röktoner också och ett typiskt japanskt inslag av möbelpolish.
Finish: Honung, eukalyptus och rök. Undviker att bli bitter. Lång och varm. En oljig munkänsla dröjer sig kvar länge, länge!

Mycket bra! En fin balans mellan kraft och finess! Påminner om bra sherrylagrad Talisker. 90 poäng.