2005 Quercecchio Brunello di Montalcino + 2010 Majnoni-Guicciardi Chianti

I senaste lådan från den filosofiske dansk-italienaren Carlo Merolli ligger de här flaskorna och väntar på korkskruven. Det rör sig om budgetviner får man nog säga, för 131 spänn för en Brunello di Montalcino och 75 dito för en Chianti är inte dyrt och Carlo talade så gott om vinerna i sitt nyhetsbrev att det kändes omöjligt att avstå från köp, eller vad sägs om följande beskrivning av Majnonis Chianti.

"Det er den læskende, lindrende, virkelig runde Chianti, som de fleste kun har hørt om: vinelskernes drøm. Nyd den fra nu til “kingdom come”, fortab jer i denne ikon af en vin, den evige model for alle Chianti: denne vin er kærtegnet, som jeres gane altid har ventet på og måske også fortjent."

Quercecchios BdM säljer Carlo in så här:

"Værsgo’: her har I en fuldblods Brunello, smeknande drikkeglæde, enorm valuta for pengene. I bliver glade blot af at se vinens farve, mens I hælder den i en karaffel eller i glasset! Kan måles og sammenlignes med en hvilken som helst anden Brunello, som I har smagt og kan lide. Holdbarheden ? Optimal nydelse nu til 2016."

Vi får väl se om man kan lita på vinkrämaren. För att ge vinerna bästa möjliga förutsättningar får de sällskap av en lång rad italienska delikatesser som min kära E dukat upp. Efter 7+ timmars resa från norge till västkusten är det mycket välkommet!

2005 Quercecchio BdM är först något knuten men utvecklar snart en aptitlig doft av mörk frukt med enstaka ljusare inslag och fatprägel med lätt vanilj som dock inte går över styr. En del stendamm och en något kärv örtighet. Här finns också begynnande mognadstoner i form av lite läder och en släng av tobak. I munnen är vinet förvånande slankt och friskt. Kanske inte den mest lättfotade eleganten men det känns inte klumpigt trots en del spår av eken. Syran är frisk, tanninerna kanske lite kantiga, men de gör jobbet. Munkänslan är nästan silkigt len. Här finns mer vanilj, mörk, lite uttorkad frukt och mer örtträdgård. Lite bittra toner av lagerblad och malört letar sig in och tillför lite extra struktur och komplexitet. Kanske några enstaka gröna drag men inte så att det stör i min mun. Traditionell BdM med bra balans som slinker ner utan protester. Kan säkert ligga någa år till men går utmärkt att dricka nu både med och utan mat. 89-90 poäng. En dansk recension här.

Majnonis Chianti anno 2010 är ungt, för ungt egentligen. Färgen är blålila och ur glaset stiger en bouquet av mörka körsbär med lätt brända toner och en något grön örtighet. Det känns lite oborstat och den känslan följer med in i munnen när vi smakar. Lite surt och grinigt naturligtvis på klassiskt chiantivis. Sura körsbär och rostade, kanske lätt brända körsbärskärnor kombinerat med viss värme, sträva tanniner och mer smågröna örter. Ingen större komplexitet här men ett ok, bussigt vin som inte försöker vara något annat än det utger sig för. Med mat, luft och tid blir det bättre och jag rekommenderar minst ett till två års lagring eller en god lasagne. Jag har 11 flaskor kvar och tänker spara åtminstone några av dem till efter 2015. 82-83 poäng. Andra har smakat här och här.

Två helt ok viner, men jag tycker nog att Carlos beskrivning av chiantin var lite väl översvallande. Kanske inte så lite heller för den delen. Vad gäller brunellon var han spot-on. Jag har helt klart hellre 6 flaskor av Quercecchios BdM än 12 dito av Majnonis Chianti.