tisdag 21 augusti 2012

2009 Francois Mikulski Bourgogne Blanc


En arbetsdag är till ända, maten puttrar på spisen. För att stilla den värsta hungern tuggar vi i oss en påse chips. Favoriten senaste tiden är Kettle Sea Salt & Vinegar. I glasen ett hemsläp från lokala systembolagets hylla, där jag knep den sista flaskan, ett instegsvin från en välkänd producent. Observera att etiketten publikfriar vilt med Chardonnay istället för Blanc. En trend i tiden? 

Francois Mikulski fick sitt efternamn från sin polske far som var officer i den fria polska armen under andra världskriget. På sin mors sida är han dock av fransk, ja till och med burgundisk, härkomst. Vinbonde blev han genom att överta sin morbror Pierre Boillot's domaine. Han började med att arbeta för Pierre och i början av 90-talet tog Fracois över driften helt. Etiketten Domaine Pierre Boillot levde vidare, med druvmaterial från Francois, fram till 2004, då Pierre slutligen gick ur tiden. De flesta vingårdar är hyrda på långtidskontrakt. Man producerar både röda och vita viner, men är med väl mest känd för de vita. Ryktet säger dock att också de röda är väl värda att leta efter. Etiketten är i alla fall lätt att känna igen.

2009 var ett varm år i bourgogne, liksom resten av Frankrike. De röda vinerna haussades initialt något hiskeligt. Nu när dammet lagt sig något anser de flesta fortfarande att det rör sig om ett mycket bra år, men kanske inte den helt exceptionella super-duper årgången som först trumpetades ut. De vita vinerna var inte lika omtalade; man talade om en god årgång i lite kraftigare, fetare stil, och de förväntningarna har i stort sett infriats. Kvällens vin är ett gott exempel. Doften drar åt honung och mogen frukt med melon, mango och annat tropiskt. Här finns örtagård också, men en solvarm sådan. I munnen skönt avslappnat med rik frukt, medelhög syra, lite sådär lagom mineraler och ett trevligt friskt avslut. Inget komplicerat, snarare rätt enkelt, men härligt lättklunkat. 88 poäng.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar