måndag 7 juni 2010

Italien del 2 - Terreno



I hyrbil på slingriga vägar genom Toscanas kullar. Vi har flera stationer att avverka under dagen, och förts ut är vingården Terreno, som ägs av familjen Ruhne från, just det, Sverige. Några av er har kanske besökt deras utmärkta vinotek i Stockholm. Trevligt och varierat utbud. Jag minns speciellt en Hermitage La Chapelle som jag provade där för något år sedan.  Bra mat också. Men vinbaren är alltså bara en filial, och nu är det själva huvudkontoret som vi ska besöka. Vi har gjort upp om en kort visning av gården och vineriet. Egendomen ligger i Chianti Classico, strax utanför Greve in Chianti. Efter att ha letat en stund efter den lilla grusväg som leder upp till gården och sedan skumpat oss uppfør densamma möts vi på gårdsplanen av Gustav från Sverige, som blir vår guide. Huvuddelen av de 25 hektaren vinodlingarna ligger precis brevid gården i en gryta. Ett rejält viltstängsel för att hålla vildsvinen ute.

Vingården

Det mesta arbetet i vingården utförs för hand, och man försöker begränsa användningen av bekämpningsmedel till ett minimum. Runt 150 000 flaskor produceras årligen. Jäsningen sker i stål och cementtankar med remontage av musten ett par gånger dagligen. Lagring sker i stora botti och i mindre franska barriquer.

Barrique

Botti

Vi får prova hela sortimenten men hoppar över de enklast vino di tavola och börjar med deras Chianti Classico 2007. Mörkröd färg. Doften är rätt så tillbakadragen med lite brända toner och röd frukt. Eken är inte särskillt märkbar. I munnen typisk chianti med ganska höga syror, röd frukt och lite sandiga tanniner men känns ändå som ett relativt lätt vin. Med god vilja kan man skönja typiska körsbär men jag skulle vilja ha lite mer tyngd i frukten. För att vara Chianti är det här ett relativt snällt, lite tunnt men hyffsat bra matvin, som faktiskt går utmärkt att dricka som det är. Ett helt ok instegsvin. 82 poäng.

Samma typ av vinskåp som i Stockholm

Vi tar ett steg upp till Terreno Chianti Classico Riserva 2006. Längre tid på faten, varav en hel del barriques. I stort sett samma mörka färg som föregångaren. Doften är klart mer öppen med härliga charketurier, lite tobak och betydligt kraftigare frukt men en blanding av jordgubbar och bigaråer. I munnen eldig med bra kryddor från eken och mer av den fina frukten. Höga syror förstås och kraftiga, rätt torra tanniner som skriker efter en rejäl köttbit. Ett klart bättre vin som bör lagras några år. 87 poäng.



Firmans prestigeriserva är Lignanello Chianto Classico Riserva 2003, som lagras 24 månader på fat, och sedan lika länge på flaska innan det släpps till marknaden. Vinet görs bara goda år. Färgen visar begynnande mognadstoner med en lätt tegelfärgad kant. Doften är rätt knuten men man anar en del ek och en förvånandsvärt lätt frukt åt det ljusröda hållet. Fina toner av charketurier och lite blommor kanske. I munnen lite tunnt faktiskt. Jordiga toner av löv och mull, röda bär, lite choklad. Syrorna är avhyvlade något vilket gör vinet mer lättdrucket, men samtidigt verkar en hel del av frukten och tanninerna också försvunnit och intrycket blir rätt tamt. Man kan ana ambitionen att skapa ett stort vin men jag hade önskat mig antingen högre koncentration eller större komplexitet. 32 euro på plats. 85 poäng.



Momento Massimi 2003 beskrivs som en supertuscan. Det är en blend på Merlot, Cab. Sauvignon och Sangiovese. Görs också endast goda år. Lagras 36 månader på fat. I glaset mörkt rubinröd med blåa stick. Doften är helt annorlunda mot övriga viner. Relativt fyllig med mörk, mogen merlotfrukt uppblandat med lite moreller. Vanilj från faten och toner av choklad.En viss örtighet kan också skönjas. I munnen är det initialt relativt fylligt och fruktigt men tunnas ut lite för snabbt. Smak av svarta vinbär, nötter och choklad. Balanserad syra och integrerade, rätt sträva tanniner. Gott och väl värt de 19 euro man begär på plats. Om det svenska priset på 350 kronor är motiverat är mer tveksamt. 88-89 poäng.

Sist provar vi gårdens Vino Santo 2001. Gjort på torkade trebbiano och malvasiadruvor. Lagrat fem år på kastanjefat. Färgen är gyllengul. I doften tropisk frukt, fläder och nötter. I munnen förvånande friskt och nästan pärlande. Medelstor sötma. Aprikos, melon, honung, nötter och mandlar samsas till en fin helhet. I mitt tycke det klart bästa vinet. Priset är 20 euro för en halvflaska. 90-91 poäng.


På gården finns en mindre butik där man säljer vin, grappa och olja. Grappan är riktigt bra, om man gillar grappa vill säga. Oljan var ovanligt len för en extra vergin, faktiskt så imponerande att vi köpte med oss ett par flaskor.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar